jag förstår inte… jag förstår inte hur saker ligger till… och jag förstår inte hur JAG ska reagera.. fan när blev allt så jävla komplicerat???

Fruktansvärt förvirrad just nu… varit ute med jennie och några till, faktiskt haft det skittrevligt… vi har ungefär lika mycket gemensamt nu som då nu ska vi fan hålla kontakten… eller hur
Dock fick mina tankar mig att vandra nån helt annanstans… fan jag vet inte vad jag vill, hur jag känner eller vad som väntar… ibland måste man bara få va lite förvirrad…

 Blev lite less ikväll på att du stannade och bara ”pratade” i två timmar… kliade stackars chaufförn i huvuded medans vi väntade… fick några stön tillbaka och kommentaren ”nu har ju du gått bort dig” underskatta aldrig funktionen av naglar
Kom i alla fall därifån en timme senare än vi väntade, bara för att du skulle ”prata” lite till… men det känns ju lite kul att veta att nästa gång du vill prata så har jag nånting att sätta emot..
Nästa gång du försöker säga nåt så vet jag precis vad jag kan sätta emot.. .så försök fan inte att komma nära mig igen… backar jag, så är det ett tecken på att du också ska backa… man tränger inte en ilsken hund… så träng för fan inte mig… för då kan jag garantera att jag hugger tillbaka…

Nog om det… saknar din närhet… det är så tomt utan dig…

Anyway… tack som fan…