Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Allt har varit så upp och ner…
Julen närmar sig, ångesten blir starkare för varje dag som går, hur fan ska det bli i år?

All min sympati och mina tankar går just nu till min älskade syster. Jag hoppas att du får hem honom, att det inte är blodcanser… Jag vill inte se dig förlora något som jag vet betyder så mycket för dig. När din drömmar äntligen gått i uppfyllelse vill jag inte se dom rasa… Du är inte värd alla motgångar…  

Jag kanske egentligen borde må bra i dagsläget, jag kanske borde se det positiva i tillvaron… men det går inte… lik förbannat ser jag bara mörker…
Piss säger jag bara….